Italienska viner | La Villa

Italienska viner har man antagligen odlat s� l�ngt tillbaka i tiden som 2000 �r f.kr. Etruskerna, som bebodde v�stra delen av Mellanitalien fr�n �r 700 f.kr., odlade vin h�r, och det �ldsta fyndet av vink�rl daterar sig till 600 f.kr. Grekerna invaderade s�dra delen av landet cirka 700 f.kr. och kallade det Oenotria, som l�r betyda "Vinlandet".

Romarna tog makten i landet 300 f.Kr. och planterade vinrankor �ver hela Italien. Det var ocks� romarna som b�rjade lagra vinet p� ekfat och fick id�n att anv�nda glasflaskor som f�rvaringsk�rl. Redan etruskerna anv�nde vinkorken, en tradition som f�rdes vidare av romarna. Bland de vintyper som romarna gjorde i Rom kan n�mnas vin av utpr�glat r�kig karakt�r som lagrades p� vinden ovanf�r k�ket, d�r r�ken fr�n spisen gav sin speciella smak till vinet. Ett annat vin var Falernum, ett kraftfullt r�tt vin p� druvan Aglianico. Falernum framst�lls fortfarande.

DOC och DOCG

Eftersom Italien producerar m�nga olika typer av viner har det l�nge r�tt stor oreda bland vinerna. 1963 kom den vinlag som f�rb�ttrade situationen. Man inf�rde klassen DOC (Denominazione di Origine Controllata). Det �r varje omr�des producentsammanslutning, consorzio som fastst�ller kraven. Detta har lett till att kraven i de olika regionerna varierar mycket och DOC har mer f�tt karakt�ren av en ursprungsbeteckning. DOC reglerar bland annat uttag, till�tna druvsorter och det geografiska ursprunget. 1980 inf�rde man en ny (�ver)klass, DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita). 2003 hade 24 viner f�tt DOCG-titeln. 1992 inf�rdes dessutom klassen IGT (Indicazione Geografica Tipica), med l�gre kvalitetskrav �n f�r DOC och DOCG. Vinerna kommer fr�n ett definierat omr�de och har vissa kvalitetskrav.

P� senare �r har m�nga vinproducenter, framf�rallt i Toscana b�rjat tillverka viner av h�g klass, men d�r man anv�nder andra druvor �n de f�r omr�det till�tna, till exempel Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah. Producenterna kan d� inte anv�nda beteckningen DOCG eller DOC utan tvingas anv�nda den l�gre IGT. Vinerna �r k�nda som supertoscanare.

DRUVSORTER

NebbioloI nordv�stra Italien och framf�rallt i landskapet Piemonte �r Nebbiolo kungen bland druvor. Druvan ger fylliga viner med toner av k�rsb�r, plommon, choklad och s�tlakrits. "Nebbia" betyder dimma p� italienska och det �r just av dimman som brukar ligga �ver de kulliga landskapet p� h�starna som druvan f�tt sitt namn. DOCG-vinerna Barolo och Barbaresco st�ller krav p� 100 procent Nebbiolo.

Moscato biancoI Asti g�rs s�ta mousserande viner p� Moscato Bianco, i form av Moscato d'Asti och Asti Spumante. Asti g�r ocks� r�da viner och precis som i Alba g�rs dessa huvudsakligen p� Barbera, Dolcetto och Nebbiolo.

Corvina VeroneseI Veneto st�r ungef�r en fj�rdedel av vinerna f�r kvalitetsviner, resten �r enkla bordsviner. Av de r�da kvalitetsvinerna st�r Bardolino och Valpolicella f�r huvuddelen och huvudsakligen anv�nds Corvina Veronese (�ven kallad bara Corvina), Rondinella, Molinara. Den sistn�mnda anses vara av l�gre kvalitet och anv�nds allt mindre. Druvsorterna Oseleta, Croatina, Negrara och Corvinone f�rekommer ocks� och �r till�tna i sm� m�ngder. I Soave som producerar huvuddelen av Venetos vita viner dominerar Garganega i ving�rdarna men den blandas ibland med sm� m�ngder Chardonnay, Trebbiano di Soave eller Pinot Bianco (�ven k�nd som Pinot Blanc).

Sangiovese �r Toscanas mest odlade bl� druva. I Brunello di Montalcino kallas den Brunello (den lilla bruna). Sangiovese blandas ofta med Canaiolo Nero i Chiantiviner. Canaiolo Nero �r en m�rk druva och anv�nds d�rf�r ofta f�r att ge f�rg �t vinerna.

IGT

I allt h�gre utstr�ckning anv�nds numera ocks� druvor som ursprungligen inte kommer fr�n Italien, s�som Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah. I DOC- och DOCG-viner �r det till�tet att ha en mindre m�ngd av dessa druvor. I de s� kallade supertoscanarna f�rekommer dessa druvor i st�rre m�ngd. De tvingas d� anv�nda klassningen IGT.

N�gra av Italiens alla vinregioner

Piemnonte ligger vid foten av Alperna i Italiens nordv�stra h�rn. H�r finns sju DOCG-omr�den och 44 DOC-omr�den. Nebbiolo �r den f�rn�msta druvan f�r r�da viner, och det �r p� denna druva man g�r viner i DOCG-distrikten Barolo, Barbaresco, Gattinara och Ghemme. I Barolo �r vinerna djupt r�da i sin ungdom, men f�rgen bleknar snabbt d� de lagras. Barolo j�ser med stj�lkarna kvar och f�r ligga minst tv� �r p� fat av kastanj eller ek. Barbaresco �r ett lite l�ttare vin av samma typ. Gattinara �r till en b�rjan kraftigt och rustikt men mjuknar efter ett par �r p� flaska. Ghemme �r ett enklare vin, dock har p� senare �r kvaliteten �kat v�sentligt. �vriga DOCG-omr�den �r Brachetto d'Acqui och Cortese di Gavi. Barbera produceras i omr�den kring st�derna Alba och Asti, rustika r�da viner. Ofta bra matviner med en stor fruktighet och en viss str�vhet. 100�procent Barberadruvor. I Asti g�rs mousserande viner, s� kallad Asti Spumante, p� druvan Moscato Bianco. Asti g�r ocks� r�da viner p� Barbera, Dolcetto och Nebbiolo.

Veneto ligger i nord�stra Italien. H�r g�rs bland annat de k�nda vinerna Soave, Bardolino, Amarone och Valpolicella. Regionen har f�r n�rvarande tv� DOCG-vin, n�mligen det s�ta Passitovinet, Recioto di Soave och det torra r�da Bardolino-vinet. Valpolicella framst�lls av druvorna Corvina, Rondinella och Molinara. Ju mer Corvina desto mer karakt�r. Amarone �r passitoviner som f�r j�sa ut och d�rmed blir torra och alkoholstarka. Amarone g�rs delvis eller helt p� torkade druvor (speciellt utvalda klasar) som ibland f�r angripas av �delr�ta. Det ger kraftiga, mustiga viner med ton av k�rsb�rsk�rnor i smaken. Amaronevinerna f�r inte understiga 14�procent i alkoholhalt och m�ste lagras minst 3 �r p� ekfat f�re f�rs�ljning. Resterna (draven) av amaroneframst�llningen anv�nds en andra g�ng genom att man blandar "vanlig" Valpolicella och l�ter det j�sa en andra g�ng. Denna metod kallas Ripasso. I bergen norr om Treviso produceras Prosecco som �r ett vitt mousserande vin och f�rekommer b�de som s�tt vin och torrt vin.

I Toscana finns �tta DOCG-distrikt: Brunello di Montalcino, Carmignano, Chianti, Morellino di Scansano, Chianti Classico, Vernaccia di San Gimignano, Elba Aliatico Passito och Vino Nobile di Montepulciano. Dessutom produceras de stora s� kallade supertoscanarna. Det finns ocks� ett trettiotal DOC-viner i Toscana. Den dominerande druvan i kvalitetsviner fr�n Toscana �r Sangiovese. En annan vanlig druva �r Canaiolo Nero som fr�mst anv�nds f�r dess m�rka f�rgs skull i Chiantivinerna. "Franska" druvor som Cabernet Sauvignon, Merlot och Syrah ing�r ofta ocks� i vinerna, men f�r att vinet ska ha DOCG-status f�r de bara uppg� till 15�procent tillsammans.

I S�dra Italien g�rs ocks� viner av h�g kvalitet, trots det f�r vintillverkning n�got varma klimatet. I Basilicata och Kampanien tillverkas det klassiska vinet Aglianico, som anv�ndes f�r att producera DOCG-viner som Aglianico del Vulture och Taurasi. P� Italiens klack i Apulien g�rs viner p� Primitivodruvan som �r popul�ra i Sverige. P� Sicilien produceras viner p� den lokala druvan Nero d'Avola som ger komplexa, koncentrerade r�dviner.

Vill du veta mer om viner, lyssna p� podden fr�n vinbetyget.se.

Snabba fakta

DOC och DOCG

DRUVSORTER

IGT

N�gra av Italiens alla vinregioner